tisdag 27 september 2011

Went away cause I didn't want to face the truth

Så då var tentan för kemin gjord! Dock så tror jag att det inte gick så jätte bra.. Men men vi får väl se om ja blev godkänd. Hoppas de iaf! Får skylla mig själv om jag inte klarar den för jag har inte gett 110% av min tid till pluggandet. Men det är svårt. med tanke på allt annat som man tänker på o så. Igår blev ja lite ledsen för fick reda på att morfar hamnat på sjukhuset igen. Denna gången var det något fel på hans rygg. Sedan är ju det dära med mamma igen. Det är bestämt nu att hon ska opereras. Men det är ju något positivt. För då slipper hon ha ont. Det var gallsten som hon hade så de ska operera bort gallan. Man får ju hoppas att det inte blir några komplikationer.

En sak som jag har lärt mig är att man ska inte sluta kämpa. Man får inte ge upp när det blir svårt utan man får ta det stegvis och lösa problemen. Lite i taget för att inte bli så överväldigad av allt. Visst drömmarna kan vara svåra att se. Just nu så ser jag inte mina alls. Men det gäller att se framåt och fortsätta kämpa. De finns dagar då jag bara känner för att ge upp och aldrig vakna på morgonen. Men då ser jag en liten fraktion av målet som jag målat upp, som jag hoppas innerligt att nå. Jag försöker att hitta känslan som kallas glädje och jag är på god väg att hitta den. Det gäller bara att våga och inte ge upp.

"As you get older it is harder to have heroes, but it is sort of necessary."
Ernest Hemingway

tisdag 13 september 2011

The scars of your love they leave me breathless

Tänkte först börja med att konstatera att det var länge sedan jag bloggade. tänkte t.om skriva OJ OJ. men sedan så tittade jag på mina senaste inlägg och insåg att det har jag skrivit i alla senaste.. OOOHH PINSAMT. men men, ska försöka låta bli att vara upprepande.

Så! Vad har då hänt i lilla Fridas liv. Efter en underbart rolig nollning så insåg man att man var glad att man var en tvåa. dock är det ju roligt att nollas, men ännu roligare att nolla nya :). De fick göra en massa roligt, b.la bada lite i Nissan, bygga lådbil, byggbowling, få en massa straff m.m. Vill säga till de som tkr att nollningen är bara dummheter.. NI HAR FEL! Det är så mkt mera än så. Sammanhållning, få¨nya vänner, lära känna området och gå på en massa roliga nollepubbar. kul kul!

Då har man börjat skolan igen och nu det andra året så läser vi Allmän kemi. Låt oss säga att detta kommer nog vara den kursen som får mig att hoppa av skolan. Shit vad svårt det är! Och det är liksom inte bara en tenta vi ska göra, utan två! för denna kurs fick de för sig ska vara 15 poäng ist för 7,5.. hm illa. Så då läser man halvt ihjäl sig och är sönder stressad hela tiden. Hinner knappt äta något för typ de enda man gör när man kommer hem är att plugga kemi. Måste verkligen klara denna kursen känner jag.. med tanke på att jag redan har en omtenta dragandes efter mig. Mark & Vatten.. behöver jag säga nått mer? Shit är så jävla less på allt och typ skämtar att jag ska ta livet av mig. Typ shotgun i huvudet efter vart enda föreläsning. Man fattar fan typ inget. Suck på det.

Jaha sedan som om inte skolproblemen är nog så typ skiter allt annat sig. Inget blir som jag vill och jag är fan för feg o ta tag i allt. Vet inte vad JAG vill och vad jag känner. Inte liksom så kul att bli besviken, sårad och depp igen.

Sedan så var det dära med magont. Mitt börjar typ avta med nu börjar knäna spöka igen. har insett att oavsett hur mkt jag kämpar med skolan så måste jag se till att gå ner mera i vikt för att slippa belastningen i knäna. Min ex-sjukgymnast sa typ till mig; "Du är för fet, och måste gå ner i vikt annars kommer dina knän gå sönder." Alltid kul o höra med tanke på att man har haft viktkomplex nästan hela sitt liv. Av skolsköterskan fick man höra; "Ojjj nämmen väger du så mkt? Oj då har väl fettet fördelat sig jämt.." kul.. not. Vågar inte ens nämna hur mkt jag väger för alla skulle bara: WOOOT?. Men kan iaf säga att jag har typ gått ner ca 7 kg i fett och dessvärre gått upp desamma i muskler x). fan också vet inte hur jag ska göra för att få den rätta balansen, för tydligen så är jag för fet o behöver gå ner i vikt för mina knän skull.

Såklart så hoppade jag bort från ämnet... magont. Jah, de jag ville säga är att jag är världs bäst på att fejka allt och låtsas som allt är bra. men kan inte det nu längre. Min mamma har med klagat på att hon har magont, så hon åkte in till läkaren och det visade sig att hon hade skyy högt blodtryck. så nu får hon knapra blodtryckssänkande medicin resten av sitt liv. så visste det inte direkt vad det var för fel med magen.. hon har ju opererat bort blindtarmen på henne när hon var ung (förlåt mamma jag menar yngre). Så hon väntar på att de ska röntga henne och kolla om det är något fel på gallan. Är livrädd att det är något allvarligt fel. Trotts våra småbråk hela tiden och sådant så älskar jag dig, och skulle inte klara av om något hände dig. <3 *byter ämne innan jag blir för sentimental* Så var det Emsans katter! Leah och Optimus <3! De är heeeeelt underbara och nu börjar vi gå ut med dem i sele. det går riktigt bra faktiskt :) Trotts att Optimus är monsterkatt när det gäller mat så kan man inte låta bli att tycka om de små liven <3. Så nu var det nog färdig svamlat för detta inlägg. Längtar rumpan av mig till helgen, för då förhoppningsvis så ska jag träffa mina bästaste sambos, Gabbe & André <3 Avslutar inlägget med 3 bilder. 2 st från fest hos Gito och en från minnen i Eksjö <3







/ FRIDA <3